Rubriktexten stod på en dekal som jag hade satt på bakrutan av min bil. Det var i början av 90-talet och jag och familjen var på väg genom Stockholm till Sofia Kyrka där jag skulle ha en vigsel. Vi körde på Huddingevägen med två körfiler i vardera riktningen. En likadan bil som vår kommer plötsligt upp vid sidan av oss och en mörk man tittar på mig och svänger kraftigt åt höger för att preja vår bil av vägen. Jag kastar min bil åt höger för att undvika kollision. Men bilen gör samma manöver igen och jag får åter kasta ut min bil åt höger för att undvika kollision igen.

Ganska snart förstod jag att det var p g a dekalen i bakrutan som denne man sökte få oss av vägen. Det hat och den frustration som man upplever från olika folk i arabvärlden gent emot Israel tar sig ibland ganska hemska uttryck.

Detta är ingen nyhet. Genom historien har detta folk fått utstå de mest fansfulla pogromer av en enda orsak - att man är jude. Det hat som gjorde att förintelse kunde äga rum då ca 6 miljoner judar brutalt mördades under andra världskriget har inte alls upphört. Det tar sig bara andra former. Vi kan idag se hur historielösheten ibland är rent skrämmande både vad det gäller vad som hänt det judiska folket men också orsaken till upprättandet av den judiska nationen Israel.

Det som ibland beskrivs som sanning när det gäller vad som händer i mellanöstern idag är inte sällan så färgat av fördomar och lögner att den som inte på allvar studerat vad som är myt och vad som är sanning lätt blir ett byte för dessa lögner.

Vi behöver våga stå upp för Israel och det judiska folket. Uttalanden som det som Illmar Repalu i Malmö gjort bevisar detta med stor tydlighet. Jag rekommenderar var ock en som verkligen vill veta sanningen att studera boken “Myter och Fakta….” för att få en rätt blid i denna fråga. BLESS ISRAEL!

Rubriken anger en mycket intressant del av det kristna livet. Att vara ledd av Gud, leva i hans vilja och att höra hans röst. Ett bibelord säger:”Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.” Ofta är Guds ledning tilltal och vilja så integrerat att man knappast märker utan bara lever ledd av honom. Naturligtvis under förutsättning att man aktivt söker honom och frågar efter hans vägar.

Men det finns tillfällen då Gud talar tydligt utan att man riktigt förstår varför eller vartill. Jag minns ett tillfälle för att antal år sedan då jag var på väg att hämta ut ett par biljetter till en kryssning och bara kände rött ljus på insidan. Jag blev nästan arg och tänkte, “Jag skall minsann hämta ut biljetterna och åka på denna resa”. Jag åkte till posten för att lösa ut biljetterna men när jag stod utanför dörren så erfor jag ett sådant motstånd att jag bara var tvungen att vända utan att ha hämtat biljetterna. Ännu idag vet jag inte varför detta hände eller varför jag inte skulle åka men det gav mig en nyttig läxa i att våga lyda Gud oavsett yttre förutsättningar.

En del tror att man genom resonemang och logiska förklaraingar kan avgöra vad Gud vill. Och visst ofta leder Gud oss naturligt som jag tidigare nämnde. Men det finns tillfällen i livet då han ger rött ljus och då måste man våga var lyhörd och lyda vad andra än säger.

Det svåraste i den händelse jag nämnde ovan var att acceptera rösten på insidan utan argument. D v s jag visste inte vad som var fel och jag vet det fortfarande inte. Vid flera tillfällen har jag så starkt upplevt detta utan att kunna sätta fingret på vad det är. Ibland finns det yttre förklaringar men ibland måste jag helt enkelt kunna lita på övertygelsen i hjärtat.

Paulus beskriver en sådan situation i Apostlagärningarna 16. “Sedan tog de vägen genom Frygien och Galatien, eftersom de av den helige Ande hindrades från att predika ordet i Asien. Och när de nådde Mysien försökte de bege sig till Bitynien, men det tillät inte Jesu Ande.”

Vilken lyhördhet Paulus hade. Syftet var naturligtvis att han skulle börja predika evangeliet i Europa. Man kan missa det bästa genom att ta det näst bästa eller som man brukar säga “Det näst bästa är det bästas värsta fiende”

Jag tänker på när Israels barn ville ha en kung. Gud ville inte det men de stod på sig och Gud gav dem en kung och de fick uppleva många tuffa saker som kunnat undvikas om de hade lyssnat på Gud.

Om man vänder på det så leder Guds vilja alltid till en inre tillfredställelse och en påtaglig gudsnärvaro i livet som är det ljuvligaste man kan erfara.

I Romarbrevet 12 står det i de första verserna: “Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud - er andliga gudstjänst. Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom”.

Det är nog bland det finaste och härligaste man kan vara med om i livet -Att få vara ledd av Gud, höra hans röst och leva i hans vilja. Det vill jag alltid göra.

Denna vecka har varit intressant och spännande på flera sätt. Vi har pandlat mellan arbetet hemma och resor både i arbetet och privat. I tisdags var vi och hälsade vårt senaste lilla barnbarn Amadeus och hans föräldrar Therése och Vidar. Det är så ljuvligt att uppleva närheten till Amadeus och glädje över nästa generation. Man blir lite barnslig och upplever verkligen det som någon uttryckte; “barnbarn är livets efterrätt”.

Vi har också denna vecka haft en speciell tid av intensiv bön och sökande efter Guds vilja när det gäller olika saker. Då är det så härligt att uppleva hur Gud är trofast och svarar, ger inriktning och sträcker ut sin fadershand och tar ett fast grepp när man är som mest i behov. Vi har sett Guds omsorg på ett så speciellt sätt.

Efter besöket i Jönköping åkte vi hem och hann jobba lite med olika saker bl.a. samtal och själavård mm innan vi igår åter satte oss i bilen och åkte till Uppsala för att möte våra andra härliga barnbarn Molly och Selma och deras föräldrar Marcus och Frida. På söndag är det barnvälsignelse för Selma på Livets Ord och vi skall fira Mollys treårsdag. Det blir verklig fest och glädje.

Tänka att få göra som Jesus; välsigna de små och be om speciellt beskydd och Guds ledning över deras liv. Det är verkligen en viktig händelse.

Till sist: Jag blir alltid så fascinerad av Gud, hans godhet, kärlek och ledning. Jag har nog aldrig i mitt liv varit så beroende av honom och av att leva med Den Helige Ande som jag är idag. Tack Gud för det.

Visst är det ett fint ord - Uppmuntran! Genom åren har jag mer och mer förstått värdet av att alltid uppmuntra människor i många olika sammanhang och vid de mest skiftande tillfällen. Ett sms, en blomma, ett besök eller bara en telefonhälsning kan ibland göra stor skillnad. Det är intressant att Paulus nästan alltid börjar sina brev med uppmuntrande ord. Sedan kan han ta upp många olika saker, tillrättavisa och förmana.

Faktum är att ordet förmaning och uppmuntran är egentligen samma ord på grekiska, (Parakaleín). Så där det ibland står förmaning i en gammal översättning står det uppmuntran i t.ex folkbibeln. Jag tror att dessa begrepp hänger ihop eller som just Paulus säger. Förmaningens ändamål är kärlek av ett rent hjärta.1 Tim.1:5

Genom åren har det blivit många blommor, kort, sms och mail till såväl kända som okända personer. Jag har sett att flera av dessa “uppmuntringar” varit en sådd som gett skörd och jag tror att en positiv grundton oftast banar vägen för förändring bättre än negativa uttryck. Dessa måste naturligtvis användas med eftertryck ibland men även då kan uppmuntran finnas med.

Appropå uppmuntran så ringde min gode vän och kollega Per-Åke Eliasson igår och ville tillsammans med sin fru Hedvig bjuda mig och Yvonne på middag. Så vi hade en underbar helkväll på en fin restaurang i Borås. Det var en så stark uppmuntran för oss.

Till sist: Min fru fick ett litet kort från en äldre kvinna som gått med Gud i många år. På kortet stod det. “Om du träffar någon utan ett leende, ge bort ett av dina.” Vilken fin uppmuntran.

Låt oss uppmuntra varandra att uppmuntra varandra.

Den 10 februari är en historisk dag för mig.  D v s när det gäller min egen historik. Denna dag har jag fullbordat mitt 58:e levnadsår. Och visst är det sant som man ibland hör - Vad fort det går! Ett år till har gått av ett liv där Guds nåd varit så stor.

En av livets erfarenheter är att förstå och se hur Guds ledning och välsignelse varit så påtaglig. När jag var 17 år hade jag en mycket både stark och märklig upplevelse av Gud. Jag hade just läst tre böcker: “Hela de sjuka” av T L Osborn, “Hundra procenter för Kristus” av Basil A Malof och “Denna vår värld ropar” av Majlis Johansson. Dessa böcker gav mig en så stark utmaning att leva helt för Gud och göra hans gärningar mitt i en värld fylld av mörker och ondska.

När jag avslutade de sista av dessa böcker sent på natten upplevde ja hur Guds närvaro var så stark i mitt lilla rum i hyreshuset i Tensta där jag bodde. Jag började gå runt i rummet och be. Efter en stund formades en bön som kom att bli min livsbön. Jag bad att Gud alltid skulle leda mig och alltid vaka över mig så att jag gick på hans vägar. Jag bad till och med att han skulle höra den bönen framför ev. andra böner eller saker som jag gjorde under mitt liv. Det var en så stark stund av överlåtelse till hans vilja

Under de 41 år som går sedan dessa har jag så många gånger sett hur Gud svarat på just den bönen. Jag har ett antal exempel på hur han lyft mig ur situationer där jag kunnat komma helt fel och sedan lett mig på sin väg.

Jag är så tacksam för att jag fick nåd av Gud att överlåta mig till honom och jag vill alltid leva ledd och formad av honom. Så tack Gud för ännu ett år med din välsignelse.

Under de senaste veckorna har vi hört om den hemska jordbävningskatastrofen i Haiti. Man blir alltid så tagen av bilder och information som kommer via massmedia om dylika händelser. Det är också angeläget att inte bli härdad av infomationen så att man till slut knappt reagerar. Därför behöver vi alltid hjälpas åt att aktualisera vårt ansvar som medmänniskor och inte minst som Guds folk, att göra vad vi kan för att avhjälpa nöden.

Jag är så glad att Livets ord liksom efter tsunamin i Asien aktiverat och sänt ut team för att vara med och rädda och hjälpa så många som möjligt. Gå gärna till deras webbsida och se vad man gör. Gå in på www.livetsord.se. Vi kommer att ha en insamling för detta på Söndag i vår gudstjänst. På lördag låter vi också hela dagsomsättningen på vårt biståndscenter gå till detta ändamål. Låt oss gör vad vi kan för att vara en aktiv del i hjälpen till Haiti.

Vi som kallar oss kristna säger då och då att vi är på resa genom tiden på väg till vårt hemland, Nu lever vi i ett främmande land. I Hebr. 11 talas om att vi är gäster och främlingar här på jorden. Detta perspektiv är verkligen viktigt i en tid då mycket kretsar runt den korta tiden vi finns här.

När jag läser i Jeremia 29 kan jag känna igen lite av de frågor som en del rör sig med men också hur Gud gensvarar på den. Sammanhanget handlar om hur Guds folk befann sig i fångenskap i Babylon och längtade hem. Säkerligen hade de många frågor och undrade om Gud hade glömt dem. De hade önskedrömmar och hade hört felaktiga uttalande av sk profeter. I det perspektivet skriver Jeremia följande verser i kapitel 29 vers 4 - 13:

“Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud, till alla de fångar som jag har låtit föra bort från Jerusalem till Babel: Bygg hus och bo i dem, plantera trädgårdar och ät deras frukt.Tag er hustrur och föd söner och döttrar, tag hustrur åt era söner och gift bort era döttrar, så att de föder söner och döttrar. Föröka er där och bli inte färre. Och sök den stads bästa dit jag har fört er i fångenskap och be för den till HERREN. När det går väl för den, går det också väl för er.Ty så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Låt er inte luras av de profeter som finns bland er, inte heller av era spåmän, och lyssna inte till de drömmar som ni drömmer.Ty man profeterar lögn för er i mitt namn. Jag har inte sänt dem, säger HERREN.Ty så säger HERREN: När sjuttio år har gått för Babel skall jag ta mig an er och uppfylla mitt löfte att föra er tillbaka till denna plats. Jag vet vilka tankar jag har för er, säger HERREN, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp. Ni skall kalla på mig och komma och be till mig, och jag skall höra er. Ni skall söka mig, och ni skall också finna mig om ni söker mig av hela ert hjärta.